Medicinska fakulteten
Attack & Försvar, 14 p
Förslag till kursinnehåll
Till startsida utbildningsplan 2000

Till översikt

Målbeskrivning
Innehåll

Förutsättningar

Detaljerade beskrivningar


Exempel på schema


Målbeskrivning

Det övergripande målet med undervisningen är att ge grundläggande kunskap om mikroorganismer och människans försvar mot dessa. Målet är att de studerande med dessa baskunskaper och med ett vetenskapligt förhållningssätt, nu och i framtiden, ska kunna följa kunskapsutvecklingen inom området. Dessa kunskaper skall även ge förutsättningar att förstå immunsystemets verkningsmekanismer, diagnostiska metoder samt prevention och behandling. Vidare skall kursen ge kunskaper om orsaker och cellulära mekanismer, som kan leda till cellskada /celldöd, samt om skyddsmekanismer mot detta. Kursen innefattar även miljögifters effekter på människans hälsa samt syftar till att skapa förståelse för det arbete som pågår i samhället för att förbättra människans hälsa och yttre miljö.


Innehåll

Under denna kurs behandlas följande profilområden:

Avsnitt Kort beskrivning
Grundläggande mikrobiologi och prokaryot molekylärbiologi Bakteriologi, virologi, parasitologi och mykologi
Patogenes och virulens Principer för bakteriers patogenicitet och virulens, hur olika symptom uppkommer, hur värd och parasit interagerar
Försvaret mot bakterier, virus, svampar och parasiter Värdens skydd mot infektion, inkluderande fysikaliska barriärer, antimikrobiell effekt av sekret och slem, ospecifikt och specifikt immunsvar
Mikroorganismers immunomodulerande förmåga Hur olika mikroorganismer kringgår och påverkar värdens försvar; komplementsystemet, antifagocytära faktorer, strategier för överlevnad i professionella fagocyter och andra celler, att undgå antikroppar. Superantigen.
Identifiering och diagnostik Indelning av bakterier i grupper, genus, species, biotyp, serotyp, gram-färgning, och innebörden av dessa begrepp samt grunderna för serologisk diagnostik. De vanligaste metoderna och mikrobiologiska referensdatabaser och bioinformatiksystem
Mikroorganismer med humanpatogen betydelse De medicinskt viktigaste arterna av bakterier, huvudsaklig smittväg och typ av sjukdom (lokalisation och typiska symptom i förekommande fall), normalflorans betydelse, samt orientering om svampars och protozoers medicinska betydelse
Antimikrobiell terapi Verkningsmekanismer, resistensmekanismer, farmakokinetik, biverkningar, interaktioner
Zoonoser De viktigaste bakterie-, virus- och protozoorsakade zoonoserna. Principerna för hur zoonoser sprids samt de viktigaste vektorerna för artropod burna zoonoser
Defekter i infektionsförsvar Fagocytosdefekter och defekter i förvärvade immunförsvaret; humorala-, cellmedierade och kombinerade. Vilken celltyp och i förekommande fall vilken försvarsmolekyl somär drabbad och konsekvenser vid infektion
Cellskada,  celldöd, inflammation, sårläkning och kärlbildning Grundkunskaper på cellulär nivå om etiologiska orsaker och patogenetiska mekanismer som kan leda till cellskada och celldöd, samt vilka skyddsmekanismer och möjligheter till adaptation som finns. Kunskap och förståelse för centrala cellulära vävnadsprocesser som inflammatoriskt svar, sårläkning och angiogenes samt deras samspel i såväl normala som sjukliga processer
Autoimmunitet Viktigaste mekanismerna för uppkomst av autoimmunitet och ur autoimmunitet kan orsaka sjukdom
Överkänslighetsreaktioner Immunologiskt-mekanistiska förklaringarna till de fem huvudtyperna av överkänslighetsreaktioner, introduktion till allergiska sjukdomar
Transplantationsimmunologi/ Blodserologi Immunologiska orsaker till transplantatavstötning
Epidemier, vaccinologi och smittspårning Smittoöverföring, utredning av utbrott av akuta infektionssjukdomar. Anmälning av smittsamma sjukdomar. Profylaktiska åtgärder (livsmedelshygien, vattenhygien). Smittskyddsläkaren. "Epidemier". Infektionsepidemiologi. Grundläggande principer för vaccinutveckling och mikrobiella infektioners inverkan vid vaccination
Exponering för miljöfarliga ämnen Särskilt tungmetaller och persistenta organiska föreningar.
Hur miljöfaktorer påverkar människan och vilka metoder som används för att bedöma påverkan och risker. Huvudsakligen case-undervisning där studenten lär sig att förstå och tillämpa grundbegreppen, men också får basala kunskaper om några betydelsefulla miljöfaktorer
Försvaret mot miljöfarliga ämnen Toxikologi: Upptag, distribution, biotransformation, utsöndring (toxikokinetik), mekanismer och typer av skada (toxikodynamik), kritisk effekt, dosbegreppet. Risk och riskvärdering: Dos-respons, dos—effekt, toxikologiska och epidemiologiska metoders användning vid riskanalys. Metoder för riskkontroll inkl. hygieniska gränsvärden, biologisk monitorering

Förutsättningar

Innehållet i ovanstående dokument ang kursen i Attack och Försvar på t4 förutsätter att vissa moment behandlas under andra terminer. Bl a grundläggande immunologi såsom

  • Immunförsvarets tre nivåer, celler och molekyler.
  • Antigen - immunogenicitet
  • Induktion och reglering av humorala immunsvar
  • Induktion och reglering av cellförmedlade immunsvar
  • Nerreglering av immunsvar, Komplementsystemet,
  • Immuntekniker
  • Mukosaimmunologi
  • Tolerans.

Inom det miljömedicinska området ges en detaljerad bild av vad som förutsätts komma under andra terminer i bilaga 1. Inom området sjukhushygien ges en detaljerad bild av vad som bör komma in under läkarutbildningen i bilagan.

 


För en mer detaljerad innehållsbeskrivning för respektive avsnitt klicka på Detaljerad innehållsbeskrivning 


Detaljerade beskrivningar

Innehåll Grundläggande mikrobiologi och prokaryot molekylärbiologi Mer detaljer

  • Kunna redogöra för grundläggande genetiska begrepp och mekanismer som gör att bakterier förändras med avseende på virulens, antigenicitet och antibiotikakänslighet. 
  • Kunna redogöra för bakteriecellens principiella uppbyggnad och beståndsdelarnas betydelse i samband med infektion. 
  • Kunna sambandet mellan bakteriers tillväxtbehov och deras förmåga att överleva i olika miljöer och att spridas. 
  • Kunna redogöra för, och få grundläggande praktisk övning i, basal mikrobiologisk metodik (metoder för påvisande och kvantifiering av mikroorganismer; aseptisk metodik och sterilisering; molekylärbiologisk metodik).

Innehåll Grundläggande virologi  Mer detaljer

  • Kunna definiera begreppet virus.
  • Kunna viruspartikelns principiella struktur och de grundläggande principerna för virusklassificering.
  • Kunna beskriva hur ett modell DNA virus replikeras.
  • Kunna definiera begreppet cytopatisk effekt och termerna lytisk och icke-lytisk virusinfektion.

Innehåll Patogenes och virulens Mer detaljer

  • Kunna redogöra för olika patogenicitets- och virulensmekanismer hos bakterier och virus, samt olika principer för hur värd och parasit interagerar.
  • Kunna ge exempel på olika adhesiner och deras ligander.
  • Kunna ge exempel på mekanismer för invasion och spridning i kroppen, invasion av celler, intracellulär transport och överlevnad.
  • Kunna ge exempel på effekter av utsöndrade toxiner och enzymer samt deras molekylära verkningsmekanismer.

Innehåll Försvaret mot bakterier, virus, svampar och parasiter Mer detaljer

  • Kunna förstå och beskriva värdens skydd mot infektion, inkluderande fysikaliska barriärer, antimikrobiell effekt av sekret och slem, ospecifikt och specifikt immunsvar.
  • Kunna mekanismerna i det medfödda försvaret, det tidiga inducerbara medfödda försvaret och det förvärvade försvaret.
  • Kunna de olika försvarsreaktionernas betydelse i olika skeden av en infektion och samverkan mellan det medfödda och förvärvade immunförsvaret.
  • Kunna immunförsvarsreaktioner mot extracellulära och intracellulära mikroorganismer.
  • Kunna redogöra för de huvudsakliga sätt på vilka virus sprider sig till människan och inom kroppen.

Innehåll Mikroorganismers immunomodulerande förmåga Mer detaljer

  • Känna till strategier för hur olika mikroorganismer kan undgå kroppens försvarsmekanismer och hur detta påverkar värdens försvar.

Innehåll Identifiering och diagnostik Mer detaljer

  • Känna till principerna för indelning av bakterier i grupper, genus, species, biotyp, gram-färgning, samt grunderna för serologisk diagnostik.
  • Känna till metoden för virusodling och kunna ange vilka virus som kan påvisas genom odling vid ett viruslaboratorium.
  • Kunna principer och grunder för de vanligaste metoderna för påvisande av bakterier och virus; odling, mikroskopi, hem-agglutination, cytotoxicitet, SDS-PAGE, PCR, DNA/RNA-hybridisering, Western-blot eller RIBA-teknologi samt beskriva det serologiska svaret efter en infektion.
  • Känna till och få övning i nyttjande av mikrobiologiska referensdatabaser och bioinformatiksystem.
  • Känna till viktiga faktorer i bakteriecellväggens struktur och kemiska sammansättning samt utsöndrade substanser av speciell betydelse för patogenicitet och virulens.
  • Känna till principerna för bakteriers tillväxt och förökning, näringsbehov, förhållande till syre (aerob, strikt anaerob, fakultativt anaerob, mikroaerofil).

Innehåll Mikroorganismer med humanpatogen betydelse 

  • Kunna de medicinskt viktigaste arterna av bakterier, huvudsaklig smittväg samt känna till sjukdomstyper (lokalisation och typiska symptom i förekommande fall).
  • Känna till normalflorans betydelse och principiella sammansättning.
  • Kunna de vanligaste opportunisterna.
  • Vara orienterad om de protozoiska parasiternas och maskarnas utseende, samt hur de orsakar sjukdom.
  • Känna till Candida albicans.
  • Känna till de vanligaste sjukdomsalstrande svamparna och protozoerna, samt känna till deras unika egenskaper jämfört med bakterier och deras speciella patogenicitetsmekanismer och förhållanden till värdorganismen.
  • Känna till vektorer som myggor, flugor, sandflugor, snäckor, skinnbaggar.
  • Känna till malaria, dess epidemiologi, livscykel och infektionsbild, inkl svår cerebral malaria.
  • Vara orienterad om leishmaniasis, dess livscykel och infektion.
  • Vara orienterad om sömnsjuka (afrikansk trypanosomiasis), dess livscykel och infektion.
  • Vara orienterad om Chagas sjukdom (amerikansk trypanosomiasis), dess livscykel och infektion.
  • Vara orienterad om schistosomiasis (bilharzia-snäckfeber), dess livscykel och infektion.
  • Vara orienterad om filaria, dess infektion och behandling.
  • Vara orienterad om toxoplasma gondii, dess livscykel och infektionsbehandling.
  • Vara orienterad om svampars och protozoers medicinska betydelse, förekomst och spridningsvägar.
  • Vara orienterad om följande svampar: Aspargillus, Trichophyton, Epidermophyton, Sporothricon, Microspor, Blastomyces, Cryptococcus.

Innehåll Virusorsakade sjukdomar

Tarminfektioner

  • Kunna de virus som använder tarmen som primärt målorgan och orsakar gastroenterit samt kunna beskriva den virala gastroenteritenspatogenesen.

Infektioner i luftvägar och centrala nervsystemet

  • Kunna ange de virus som orsakar luftvägsinfektion.

  • Kunna inkubationsperiod och några symptomatiska karakteristiska för infektion med RS-virus, parainfluensa virus, mässlingsvirus, påssjukevirus, adenovirus.

  • Känna till vilka vägar vissa virus når hjärnan, och kunna examplifiera konsekvenserna av CNS-infektion med herpes simplex virus, poliovirus och mässlingsvirus.

  • Generaliserade infektioner. Infektioner hos en immunsupprimerad värd. Herpesvirus och dess latens

  • Kunna definiera begreppen primär viremi, sekundär viremi och generaliserad infektion.

  • Förstå betydelsen av makrofager och endoteliala celler i utvecklingen av en generaliserad virusinfektion.

  • Kunna beskriva hur alla medlemmerna av herpesvirus familjen överförs.

  • Kunna särskilja mellan en primär och en reaktiverad HSV infektion samt en primär och reaktiverad VZV infektion.

Kongenitala infektioner

  • Kunna redogöra för konsekvensen av en intrauterin infektion under den första trimestern, resp. senare, med virus som är icke-cytolytiska, svagt cytolytiska eller lytiska.

  • Kunna ange några karakteristiska missbildningar som uppträder efter virusinfektion under första trimestern.

  • Kunna diskutera förutsättningar för prevention vid kongenitala infektioner.

Retrovirusinfektioner och AIDS

  • Kunna beskriva karakteristiska särdrag mellan onkovirus och lentivirus och kunna placera HIV-1, HIV-2, HTLV-I, HTLV-II i endera av dessa två kategorier.

  • Kunna beskriva HIV-partikelns struktur, replikationscykel, latens och aktivering av provirus.

  • Kunna beskriva interaktionen mellan HIV partikeln och cellytan på dess målceller, CD4 celler och makrofager.

  • Förklara de mekanismer som leder till att det cellulära immunsvaret mot HIV undertrycks och produktion av HIV virus tar överhanden.

Hepatit

  • Kunna ange de virus vilkas huvudsakliga symptom är hepatit med avseende på deras förmåga att inducera en akut eller kronisk infektion samt kunna klassificera dessa virus efter virusfamilje tillhörighet.

  • Kunna beskriva hur alla hepatit-associerade virus överförs.

  • Kunna ange inkubationstider för hepatit A, B, och C infektioner samt diagnostiska markörer för dessa virus.

  • Känna till risken för att en hepatit B eller C virusinfektion blir kronisk.


Innehåll Antimikrobiell terapi Mer detaljer

  • Kunna principerna för hur antibiotika verkar, olika resistensmekanismer, samt hur antibiotikaresistens kan uppkomma och spridas mellan olika bakterier.
  • Känna till de vanligaste grupperna av antibiotika.
  • Kunna ange grundläggande skillnader mellan antiviral terapi och antibiotikabehandling.
  • Kunna ange målstrukturer under virus replikationscykel där antivirala medel kan inverka.

Innehåll Virusvektorer för genterapi 

  • Kunna beskriva tre olika virusfamiljers medlemmar som används som överbringare av främmande gener och kunna förklara hur terapeutiska gener kan inkorporeras och uttryckas via virusvektorer.
  • Kunna ange de främsta för- resp nackdelarna med dessa virus verktorsystem.

Innehåll Okonventionella smittämnen

  • Kunna förklara begreppet spongiform encephalopati och dess underliggande patologi.
  • Kunna ange varför prioner sannolikt inte är virus och kunna beskriva de molekylära mekanismerna bakom hur prioner tros fungera som smittämnen.
  • Kunna beskriva prionssjukdomar hos djur och människor samt hur prioner kan överföras från djur till människa och vad detta kan få för konsekvenser.

Innehåll Zoonoser Mer detaljer

  • Kunna de viktigaste bakterie-, virus- och protozo- orsakade zoonoserna.
  • Känna till principerna för hur zoonoser sprids.
  • Känna till de viktigaste vektorerna för artropodburna zoonoser.
  • Kunna de bakteriella zoonoser som uppkommer vid indirekt smittöverföring, ex vis orsakade av Salmonella, Campylobacter, Listeria.
  • Känna till de viktigaste bakterie- och virusinfektionerna, som uppkommer vid smittöverföring efter direkt kontakt med smittat djur t ex infektioner orsakade av Pasteurella multiocida Chlamydia psittaci, Francicella tularensis (ffa vektoriellt överförd) och influensavirus.
  • Kunna artropodburna zoonoser orsakade av Borrelia, TBE.
  • Kunna beskriva virala zoonoser som är av betydelse i norra Sverige.

Innehåll Defekter i infektionsförsvar 

  • Kunna humorala-, cellmedierade och kombinerade immunbristtillstånd, komplement- och granulocytdefekter.
  • Kunna till hur olika celltyper och försvarsmolekyler påverkas.
  • Känna till vad respektive defekt får för konsekvenser för individens immunreaktioner och infektionskänslighet vid mikrobiella infektioner.

Innehåll Cellskada och celldöd, Inflammation, Sårläkning och kärlbildning Mer detaljer

  • Kunna redogöra för följande begrepp; etiologi, patogenes, adaptation, hypertrofi, hyperplasi, atrofi, metaplasi.
  • Kunna redovisa olika huvudorsaker till cellskada-celldöd samt ange den molekylära verkningsmekanismen.
  • Känna till hur förändringarna vid cellulärt åldrande uppstår samt bakomliggande orsaker/teorier.
  • Kunna redogöra för kliniska, lokala och systemiska symptom som uppstår vid inflammation, samt ange dess uppkomstmekanismer.
  • Kunna hur inflammatoriska celler rekryteras.
  • Kunna det lokala och systemiska cytokinsvaret och dess reglerande roll för den inflammatoriska processen.
  • Kunna hur inflammatoriska reaktioner kan vara till nytta eller skada för en organism samt genom vilka mekanismer detta sker och varför vävnad blir ödematös.
  • Kunna inflammationshämmande system i organismen och hur akut inflammation kan övergå i komplett läkning, ärrläkning, abcessbildning, kronisk inflammation samt ange vilka förutsättningar som krävs för de olika alternativen.
  • Kunna redogöra för hur nybildning av kärl sker samt vad som reglerar fenomenet och vilka kopplingar som finns till fysiologiska och patologiska processer.
  • Kunna redogöra för mekanismer samt tidsförlopp vid primär respektive sekundär sårläkning, läkningsförloppets reglering samt olika störningar av systemet.

Innehåll Autoimmunitet Mer detaljer

  • Kunna de viktigaste mekanismerna för uppkomst av autoimmunitet.
  • Kunna hur autoimmunitet kan orsaka sjukdom genom; 1) vävnadsdestruktion orsakad av autoantikroppar och/eller autoreaktiva T-hjälpar 1 celler och 2) autoantikroppar som blockerar eller stimulerar målorganets funktion.
  • Vara orienterad om de autoimmuna systemsjukdomarna.
  • Vara orienterad om de organspecifika autoimmuna sjukdomarna.

Innehåll Överkänslighetsreaktioner Mer detaljer

  • Kunna de immunologiskt mekanistiska förklaringarna till de fem huvudtyperna av överkänslighetsreaktioner.
  • Vara orienterad om allergiska sjukdomar.

Innehåll Transplantationsimmunologi/Blodgruppsserologi Mer detaljer

  • Kunna de immunologiska orsakerna till transplantatavstötning.
  • Känna till betydelsen av CMV-infektion vid organ transplantation.

Innehåll Epidemier, vaccinologi och smittspårning Mer detaljer

  • Kunna principerna för smittoöverföring - vatten, livsmedel, luft, blod/sex, insekter, zoonoser som smittoöverföring.
  • Kunna begreppet "herd immunity".
  • Känna till principerna för utredning av utbrott av akuta infektionssjukdomar.
  • Kunna läkares skyldighet att anmäla smittsamma sjukdomar.
  • Känna till olika profylaktiska åtgärder (livsmedelshygien, vattenhygien).
  • Kunna beskriva begreppen antigen drift och antigen shift och förklara dessa utifrån strukturen hos influensa A-virusgenom.
  • Känna till hur influensa virus stammarna betecknas, hur den globala övervakningen är organiserad och när influensa A virus normalt uppträder i Europa.
  • Känna till hur influensa vaccinet är sammansatt samt vilka personer som bör vaccineras
  • Kunna grundläggande principer för vaccinutveckling.
  • Känna till mikrobiella infektioners inverkan vid vaccination.
  • Kunna beskriva hur populationens immunitet avgör om och när epidemiska utbrott av virusinfektioner inträffar.

Innehåll Exponering för miljöfarliga ämnen Mer detaljer

  • Kunna förstå hur miljöfaktorer påverkar människan och vilka metoder som används för att bedöma påverkan och risker.
  • Kunna några betydelsefulla miljöfaktorer.

Innehåll Försvaret mot miljöfarliga ämnen

  • Kunna toxiska ämnens upptag, distribution, biotransformation, utsöndring (toxikokinetik), mekanismer och typer av skada (toxikodynamik), kritisk effekt, dosbegreppet
  • Kunna risk och riskvärdering: Dos-respons, dos–effekt, toxikologiska och epidemiologiska metoders användning vid riskanalys.
  • Kunna metoder för riskkontroll inkl. hygieniska gränsvärden, biologisk monitorering.

Medicinska fakulteten
Umeå universitet
Informationen kontrollerades senast 19 april 2001
Ansvarig för sidan: hans.fallman@adm.umu.se