Mätning och bedömning: Mätutrustning Riskbedömning Gränsvärden

MÄTNING OCH BEDÖMNING: Riskbedömning

Hand-armvibrationer

Som bilaga till den internationella standarden ISO 5349 finns riktlinjer för utvärdering av skaderisken. Hur lång tid det tar innan vibrationsskada uppstår beror också på den dagliga exponeringen. ISO 5349 utgår från en daglig normerad användningstid av 8 timmar. Det innebär att om användningstiden är annan än 8 timmar räknas värdena om. Vid beräkningarna används summavektorn, dvs. summan av de tre huvudriktningarna. Det riktvärde som man sedan erhåller kan man använda för att uppskatta hur många år det tar innan 10% av en grupp användare kommer att få vita fingrar.

Samband mellan risken för vibrationsskada och uppmätta maskinvibrationer. Figuren gäller vid en daglig normerad användningstid av vibrerande maskiner på 8 timmar. Exempel: Vid 8 timmars dagligt arbete med en maskin som har en genomsnittlig acceleration av 3 m/s², kan 10% av användarna efter 10 år få vita fingrar.

Helkroppsvibrationer

För bedömning av skaderisken för helkroppsvibrationer används den internationella standarden ISO 2631. Det högsta erhållna värdet i någon av de tre huvudriktningarna används för att bedöma hur länge per dag en arbetstagare kan arbeta utan skaderisk. Vid bedömningen finns två olika gränser, under den lägsta är risken liten medan över den övre är risken påtaglig för skador.

Samband mellan daglig exponeringstid och risken för vibrationsskada för uppmätt helkroppsvibration. Exempel: Den uppmätta vibrationsnivån i dominerande riktning uppgår till 1 m/s². Det innebär att risken för skador är liten om exponeringstiden är mindre än 1 timme per dag. Om exponeringstiden är över 5 timmar per dag är risken stor för skador.

Om det förekommer kraftiga stötar som till exempel vid körning av fordon på ojämnt underlag, måste man göra utvärderingen på ett mer utförligt och annorlunda sätt.

Till: FÖRSTA SIDAN | MÄTNING OCH BEDÖMNING | NÄSTA SIDA