VibHead
   
     
   
Skador och besvär:
Helkropp
Hand-arm
SKADOR OCH BESVÄR:
Skador av helkroppsvibrationer

 
Rörelsesjuka är ett exempel på övergående besvär av helkroppsvibrationer  
Övergående besvär

När vi utsätts för helkroppsvibrationer leder detta till att vi medvetet eller omedvetet drar ihop vår muskulatur vilket påverkar vår puls, blodtryck, balans, andning och trötthet. Helkroppsvibrationer kan också ge besvär i form av huvudvärk, yrsel, illamående, svettning och synproblem. Besvären kan förklaras av att vibrationerna förs upp till huvudet och påverkar balans och syn. Vibrationer i till exempel fordon kan också verka sövande och minska uppmärksamheten, vilket kan utgöra en olycksrisk. Vibrationer kan därmed försämra vår prestation. Oregelbundna svängningar har en motsatt effekt.

Vid mycket långsamma svängningar med frekvenser mindre än 1 Hz kan vi drabbas av rörelsesjuka (sjösjuka, åksjuka). Risken för detta är störst för barn under 12 år och för gravida.

Bestående skador

Direkta skador från helkroppsvibrationer i arbetslivet är ovanliga. Dock finns det exempel där förare som kört ned med hjul i ett hål i underlaget fått ryggskador. Vid extremt höga nivåer kan också en direkt sönderslitning ske av vävnader. Detta har observerats hos testpiloter och testförare.

 

Vid långvarigt sittande vet vi att helkroppsvibration kan ge en ökad risk för ryggradsförändringar. Exempel på yrkesgrupper där man sett detta är förare av traktorer, schaktmaskiner och lastbilar samt också hos tågpersonal. Det är många gånger svårt att skilja effekten av helkroppsvibrationer från effekten av dåliga och vridna arbetsställningar, tunga lyft eller långvarigt sittande utan avbrott. Hos vibrationsexponerade har man också noterat en ökad förekomst av mag-tarmbesvär liksom underlivsbesvär hos kvinnor.

 

Vibrationer kan också medför kraftiga rörelser i axlar och skuldror som kan leda till överbelastningar i muskulaturen hos förare av entreprenadmaskiner eller skogsmaskiner.

 

Till: FÖRSTA SIDAN | SKADOR OCH BESVÄR | NÄSTA SIDA

Yrkes- och miljömedicin | Uppdaterad 2010-03-18
Webbredaktör