|
Biblioteks-
och informationsvetenskaplig forskning bedrivs vid Umeå universitet
av forskargruppen Inforsk på Sociologiska institutionen
Biblioteks-
och informationsvetenskaplig forskning
Tillgången till information för kunskapsutveckling,
kultur och näringsliv ses idag som en synnerligen viktig och närmast
självklar förutsättning för samhällets fortsatta utveckling. Att
sörja för sådan tillgång innefattar att beakta hur information
produceras och distribueras, att organisera och strukturera information
så att den enkelt kan sökas och återvinnas, samt att förmedla
information till de individer och verksamheter som har behov av
den. IT-utvecklingen innebär nya utmaningar i en mängd avseenden
för samtliga aktörer som är involverade i denna process.
Det är vår uppfattning att vi i Sverige
behöver ett brett och långsiktigt forskningsprogram som inte bara
tar dessa frågor i beaktande, utan fokuserar på dem långsiktigt.
I Sverige har förutsättningarna för sådan forskning förbättrats
under det senaste decenniet genom inrättande av professurer och
magisterprogram. Området uppmärksammas också i våra nordiska grannländer
i särskilda forskningsprogram (Norge) eller utredningar med sikte
på forskarutbildning (Danmark). Det nordiska samarbetet intensifieras
nu med sikte på att samverka för att ge de nordiska länderna en
bättre internationell slagkraft.
Forskningens samhällsrelevans är uppenbar
då den handlar om grundförutsättningar för kompetensutveckling,
utbildning, forskning och industriell utveckling. Kopplingarna
till kulturella värden, folkbildning och demokrati är också tydliga.
Teoretiskt kan denna forskning innebära ett delvis nytt perspektiv
inom samhällsforskningen då den betonar informationsresursernas
betydelse men också genom att den sätter fokus på informationssökning
som en grundläggande social aktivitet av betydelse för såväl utbildning
och kompetensutveckling som individens möjligheter att orientera
sig i samhället och utöva demokratiska rättigheter och skyldigheter.
Nedanstående är en lista på centrala, och
för de närmaste åren angelägna, frågor som forskningen har möjlighet
att belysa och besvara.
1. Bevarandet
Hur kan vi säkra tillgången till information
och kunskap- för olika grupper, nu och för framtiden? Vilka problem
innebär lagring av elektroniskt information, för informationens
tillgänglighet och bibliotekens ansvar?
2. Beskivandet
Hur kan elektroniska dokument beskrivas
bibliografiskt för effektivare sökning och selektion? Hur kan
traditionella klassifikations- och indexeringsystem utvecklas
för hantering av nya typer av dokument?
3. Värdering och kvalitetssäkring
Värdering av information - vilka värderingar
och intressen styr presentation och uval av information i den
elektroniska miljön? Vad händer med folkbildningstanken och principerna
om öppen och allmän tillgång till information?
4. Service
Vilka nya former för informationsservice
riktad mot allmänheten och professionella grupper växer fram?
Hur skiljer de sig från nuvarande institutioner?
5. Sökning
Vilka är förutsättningarna för informationssökning
idag och hur påverkas människors informationssökning av nya IT-baserade
hjälpmedel?
6. Aktörerna
Hur påvekas förutsättningarna för informationsmarknadens
aktörer (bibliotek, förlag, och författare) av IT-utvecklingen?
7. Konvergenser
IT med dess bredbandslösningar innebär
att många informationsfunktioner samlas i samma tekniska kanal
(bibliotek, museer, arkiv, radio, TV, tidningar och dagspress
mm) - vilka effekter får denna utveckling på brukarna och informationsmarknaden
8. Konsekvenser
Vad betyder tillgång till ny teknik för
informationssökning och informationsförsörjning för den enskilde,
för organisationer och företag och för samhället i stort?
I Sverige behandlas denna typ av problem
främst inom ämnet biblioteks- och informationsvetenskap, i linje
med det internationellt etablerade Library and Information Science
(numera ofta också betecknat Information Studies eller enbart
Information Science). Inrättandet av professurer i anslutning
till utbildningarna i Umeå (1) och Borås/Göteborg (3) samt befintliga
forskarutbildningar i (Umeå, Borås/Göteborg och Lund liksom planerad
sådan i Uppsala) innebär att det redan nu finns en kritisk massa
av personer som kan gripa sig an flera av de nämnda frågeställningarna.
Det finns för närvarande ett 30-tal doktorander igång i landet
inom ämnet.
Forskarutbildningen
vid Umeå universitet beskrivs närmare i en särskild studieplan.
Flera av doktorandkurserna kommer att ges i nordisk regi där
studenterna
får möjlighet att träffa internationellt framstående experter
och forskare. Några av de teman som kommer att tas upp i det
nordiska
samarbetet avser "knowledge management", "knowledge
organization", "information retrieval", "bibliometrics
and informetrics".
|
